2017-08-07
23:16:16

Känslan är tung

Vill lyfta bort känslan... känslorna. Det kommer stunder då det är för tungt och bära. När allt känns hopplöst. När man känner sig liten. Som en i mängden. Vi bor flera miljoner människor i landet, flera hundra tusen i varje stad. Och här står jag, en person, i den stora staden med alla andra hundra tusen. 

Så liten, så ensam, så mycket tankar, känslor och funderingar. Tänk vad varje människa bär på. Hur vi människor fungerar. Vad vi lever för, vad vi saknar, vad vi önskar, drömmer om, eller vad vi har sörjt för.
Jag är bara en i mängden. När allt känns svart och vitt, så lyste du alltid upp min vardag. Nu är det så tomt, så mycket saknad och sorg. Ibland är det så lätt att andas, att man inte ens tänker på att man gör det, det bara är där och görs, det tas för givet. Men ibland, när det är svårt, riktigt svårt. När det känns som att lungorna inte orkar, som att dom har kollapsat, när läpparna sitter fast i varandra och inte orkar öppna sig, när näsan känns täppt, vart finns luften då? Vart är syret? Hur överlevde man utan att andas? Hur andas man när man inte har styrkan att ta ett andetag. 

När allt känns jobbigt, dä var du där, du var där för mig. Trots alla hundra tusen eller miljoner människor runt om i landet i alla hundra städer. Du var alltid där. För att jag valde dig. 

Blickar ut genom staden... och allt känns bara så svart och grått... vart är du nu. Hur har du det. Jag saknar dig, jag älskar dig. Du var och är mitt allt. 

En dag blir det vi igen... men bara inte just idag. 
Men i mitt hjärta lever du kvar, föralltid.

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: